Trygghetssensorer ska ge äldre mer trygghet och personalen bättre arbetsmiljö

I höst inleds ett pilotprojekt på äldreboendet Stortorp B. Där ska trygghetssensorer testas som ett komplement till dagens traditionella trygghetslarm. Syftet är att öka tryggheten och integriteten för de äldre – och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö för personalen.

– Med trygghetssensorer får personalen larm direkt om något händer, utan att den boende behöver trycka på en knapp. Det underlättar för personer som till exempel har en demenssjukdom eller kognitiv svikt, säger Rebecca Björkman, projektledare.

Så fungerar trygghetssensorerna

Traditionella trygghetslarm bygger på att den boende själv trycker på en knapp via ett armband eller halsband. Trygghetssensorerna fungerar på ett annat sätt: de installeras i lägenheten och registrerar avvikelser i rörelsemönster, exempelvis om någon lämnar sängen, blir kvar ovanligt länge i badrummet eller om ett fall inträffar. Vid behov skickas larm automatiskt till personalen.

– Personalen kan också göra en digital tillsyn via sensorn i samband med att ett larm har kommit istället för att gå in i rummet. Det ger både trygghet och mer ostörd vila för den boende, berättar Barbara Lublinn, enhetschef på Stortorp B.

Bilderna från sensorerna visar endast suddiga figurer, inga detaljer, och sparas inte – för att säkerställa den boendes integritet. Vilka funktioner som aktiveras bedöms utifrån individens behov och de boende måste alltid ge sitt samtycke till att tekniken ska användas

Ökad trygghet och integritet för de äldre

För de boende innebär tekniken att hjälpen kan komma snabbare, men också att nätterna blir lugnare. Bättre sömn och färre störningar kan dessutom bidra till bättre hälsa och minskad risk för fallolyckor.

– De boende och deras anhöriga kan känna en ökad trygghet att personal direkt får larm vid avvikanden rörelser, säger Zheni Ivonova, enhetschef på Stortorp B.

Enklare och mindre stressig vardag för personalen

Trygghetssensorerna ska inte bara ge de äldre en bättre vardag – även personalen förväntas få en tydligare och mer hanterbar arbetssituation.

– Systemet gör att personalen kan prioritera rätt larm och få en snabbare överblick. Det minskar stressen och gör arbetsmiljön bättre, säger

Ana-Maria Estrella, sektionschef för kommunens alla äldreboenden.

Ledningen kan också ta del av statistik från systemet och planera resurser utifrån när och var behoven är som störst.

Testperiod och utvärdering

Inom ramen för projektet på Stortorp B har en nyttokalkyl arbetats fram i samarbete med SKR. Den jämför kostnader med den nytta tekniken förväntas ge – både i tid, pengar och kvalitet.

– En stor del av nyttan handlar om omfördelad tid. För att det ska fungera krävs att personalen justerar sitt arbetssätt. Det är en stor omställning som kräver hög delaktighet från personalen, men också en möjlighet att frigöra tid som kan användas bättre, säger Rebecca Björkman.

Nästa steg – alla äldreboenden

Om pilotprojektet faller väl ut är målet att införa trygghetssensorer på samtliga äldreboenden i Huddinge kommun som drivs i egen regi.

– Vi hoppas att tekniken kan bli ett nytt verktyg som både stärker tryggheten för de äldre och gör arbetsmiljön bättre för personalen, sammanfattar Ana-Maria Estrella.